Man fattar inte riktigt. Allt är så vackert. Solen lyser och alla blommorna vill vara med på festen!!
Ganga och Rurik har vanan att MEDITERA tillsammans varje dag. Ett skönt sätt att umgås, att låta stillheten få omsluta allt det som är.Vi brukar sitta rätt länge. Nu kan vi inte bärga oss längre, vi vill också ut och vara i allt det fina. NU, NU,NU!!
Så det blir filtar och sjalar och sen travar vi ut i solen och drar fram trädgårdstolarna. Rurik har hittat fina sommarhatten så den tar han på sig. Sen sätter vi oss. Blundar, andas. Alla ljud, all eventuell aktivitet som finns förvandlas på något sätt till stillhet, vi blir orörlighet.
Men solen skiner, fåglarna kvittrar. Rurik blev trädgården….. fåglarna började hoppa omkring runt hans fötter och undersöka filten -och hatten! De satte sig på hatten! Men de små oskyldiga fågelklorna på blåmesen var vassa. Det gjorde ont i huvudet på Rurik och drog honom upp ur meditation. Han fick ta av sig hatten o vifta med den.
Fågeln flög bort till busken och tittade storögt på honom. Jag tittar avundsjukt på honom, när han berättar historien. Jag vill också ha blåmesar på huvudet! Det låter ju URgulligt!!
Sen blir det middag -i trädgården så klart!
